404

ORNÄSSMYCKET

Ornässmycket- Sveriges rikssmycke -
vårt eget mycket omtyckta varumärke sedan 2011.

Ornässmycket har hämtat sin form från ornäsbjörkens sällsynt vackra flikiga blad.
Efter en idé av Marie Lindé, Borlänge; Berndt Karlsson, Tomnäs;
Form: Irina Shujski, Wadköping.

Ornässmycket tillverkas i guld, silver, oxiderat silver och brons.
Det finns halssmycken, örhängen, ringar, pins och broscher samt berlocker.
Ornässmycket finns att prova i butik. Besök www.lindesurguld.se för öppettider.


Ornäsbjörken upptäcktes 1767 av landssekreteraren Hans Gustaf Hiordt i Lilla Ornäs i Dalarna. Han beskrev den året därpå för Carl von Linné. Denne önskade få ett exemplar sig tillsänt till Uppsala, men detta gick inte att ordna under hans livstid. Carl von Linné den yngre gav den dess latinska namn 1781.[1]

År 1786 publicerade provinsialläkaren i Hedemora Carl Magnus Blom en uppsats om ornäsbjörken i Kungliga Vetenskapsakademiens Nya Handlingar. Han trodde den var en korsning mellan björk och skogslönn.

Den norske biologen Fredrik Christian Schübeler (1815–92) publicerade 1885 ett träsnitt föreställande den ursprungliga ornäsbjörken i sin norska flora Viridarium Novegicum – Norges væxtrige, et Bidrag til Nord-Europas natur- og culturhistorie. Detta träsnitt var baserat på ett nu förkommet foto av björken som togs 1878. I övrigt finns inget foto av ursprungsträdet, som föll i en storm 26 maj 1890.

Innan moderträdet föll hade förökningsmaterial tagits från det. Den som såg till att ornäsbjörken spreds var Experimentalfältets dåvarande chef Erik Lindgren. Denne hade hämtat ympris från björken på Lilla Ornäs och lyckats föröka den i Experimentalfältets plantskola i Frescati, och ett par av hans ornäsbjörkar står fortfarande kvar där. Alla dagens ornäsbjörkar härstammar sannolikt från denna förökning.

Stickling av Ornäsbjörken tagen från ursprungsträdet i Lilla Ornäs. Sticklingen odlades upp och klonades upp på Experimentalfältet (numera Stockholms universitets campus Frescati) i Stockholm

Ornäsbjörken utnämndes 1985 till Sveriges riksträd och har sedan dess planterats i flertalet svenska kommuner på en central plats. Genom denna utbredda plantering kan man följa trädens fenologi, det vill säga tidpunkt för knoppsprickning med mera, men de flesta har visat sig vara flikbladig björk (Betula pendula 'Laciniata'). De kommuner som har planterat falska exemplar kommer att få en ersättningsplanta. Mellan 1980 och 2007 upphörde ornäsbjörkarna att finnas i handeln, mest på grund av att 'Laciniata' var lättare att föröka. E-märkning på plantorna garanterar rätt klon.

Ornäsbjörken är idag Dalarnas landskapsträd.

[källa wikipedia]